Bakgrunden till föreliggande studie är att en tredjedel till hälften av Sveriges befolkning lider av långvarig smärta. Flertal av dessa individer upplever att de inte får den information, uppmärksamhet, och det bemötande de önskar av sjukvården. Studiens teoretiska referensram utgår från omvårdnadsteoretikerna Benner, Travelbee och Watson, vilka anser att vården alltid ska bedrivas utifrån patientens upplevelser och situation. Studiens syfte var att belysa innebörden av att uppleva sig sedd/icke sedd i mötet med vårdaren, utifrån patienter med långvarig smärta. Syftet besvarades genom en kvalitativ innehållsanalys av skönlitteröra böcker, utifrån två kvinnors perspektiv.

Bakgrunden till föreliggande studie är att en tredjedel till hälften av Sveriges befolkning lider av långvarig smärta. Flertal av dessa individer upplever att de inte får den information, uppmärksamhet, och det bemötande de önskar av sjukvården. Studiens teoretiska referensram utgår från omvårdnadsteoretikerna Benner, Travelbee och Watson, vilka anser att vården alltid ska bedrivas utifrån patientens upplevelser och situation. Studiens syfte var att belysa innebörden av att uppleva sig sedd/icke sedd i mötet med vårdaren, utifrån patienter med långvarig smärta. Syftet besvarades genom en kvalitativ innehållsanalys av skönlitteröra böcker, utifrån två kvinnors perspektiv.

Syfte : Att få ökad kunskap om vad personer med obotlig cancersjukdom funnit tröstande under sjukdomstiden.Design: Deskriptiv, tvärsnittssanalys.Plats för undersökning : Hospice i västra Sverige.Deltagare: 10 gäster boende på hospice varav 8 var kvinnor. Åldern var mellan 30 och 90 år.Metod: Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer och analyserades genom konstant komparativ analysmetod.Nyckelord: Tröst, cancersjukdom.Resultat: Ur insamlad data utkristalliserades fyra kategorier: förbindelse, egenkontroll, bekräftan samt acceptans. Studiens kärnvariabel utvecklades och gestaltas av ?att Bli sedd?. Att Bli sedd, och därmed tröstad, bygger på erfarenhet av en känsla av förbindelse, egen kontroll, bekräftan och acceptans.

Syftet med studien var att ta del av sjukskrivna personers upplevelser av sin rehabilitering. I studien kommer vi att berätta om patienternas tankar kring rehabilitering och patienternas olika målsättningar. Vi har även intresserat oss för vilka strategier informanterna har använt sig av för att få kraft att hantera sin situation. Uppsatsen kartlägger även samhällets olika aktörer vid rehabilitering. Vi har intresserat oss för viktiga komponenter i rehabiliteringsprocessen ur ett patientperspektiv och kommer även att redogöra för vad vi anser vara viktiga faktorer.

Globalt är alkohol och dess följdverkningar ett stort samhälls- och folkhälsoproblem. Att leva med alkoholberoende innebär förutom fysiska och psykiska komplikationer även ett upplevt lidande för den enskilde individen men också för närstående. Syftet med studien var att beskriva upplevelser hos personer med alkoholproblem i samband med abstinensbehandling på en beroendeenhet. Sex personer som var inneliggande för abstinensbehandling intervjuades. Intervjuarna analyserades med en kvalitativ tematisk innehållsanalys.

Alla patienter ska ges en omvårdnad på lika villkor som baseras utifrån individen i centrum. Mycket forskning visar på att detta ur ett könsperspektiv inte sker i den medicinska vården. Inom omvårdnad är forskningen bristfällig om hur könet på sjuksköterskan påverkar patienten. Därför var syftet med denna kvalitativa litteraturstudie att beskriva manliga sjuksköterskors upplevelse av att ge omvårdnad. Med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys analyserades 11 vetenskapliga studier, vilket resulterade i tre kategorier: att inte Bli sedd som sjuksköterska, en känsla av obehag, genans och sårbarhet i samband med beröring och att skapa en trygg relation.

Bakgrund: Sjukdomslidande uppkommer då smärtor och plågor från den egna kroppen framträder. Vårdlidande innebär då en individ lider på grund av vård eller brist på vård. En god relation mellan sjuksköterskan och individen skapar grunden för ett gott möte. Syfte: Syftet med studien var att beskriva mötet mellan sjuksköterskan och individen som upplever vårdlidande och/eller sjukdomslidande inom den somatiska slutenvården. Metod: Den här studien är en litteraturstudie som baseras på artikelsökning.

Bakgrund: Sjukdomslidande uppkommer då smärtor och plågor från den egna kroppen framträder. Vårdlidande innebär då en individ lider på grund av vård eller brist på vård. En god relation mellan sjuksköterskan och individen skapar grunden för ett gott möte. Syfte: Syftet med studien var att beskriva mötet mellan sjuksköterskan och individen som upplever vårdlidande och/eller sjukdomslidande inom den somatiska slutenvården. Metod: Den här studien är en litteraturstudie som baseras på artikelsökning.

Arbetets syfte är att undersöka och diskutera om fysisk utformning kan bidra till eller förebygga segregation, samt att jämföra olika principer för att minska rumslig uppdelning och ge ökade möjligheter till social interaktion. Fokus är hur stadens struktur och utformning bidrar till, eller försvårar, att människor befinner sig på samma offentliga platser samtidigt, vilket skapar möjlighet att se och blir sedd av andra människor. Att se och Bli sedd av andra människor är något som flera forskare lyfter som viktigt för att bli ömsesidigt medvetna om varandras existens, och minska uppdelning i ?vi? och ?dem?. I arbetet undersöks Nedre Norrby i Borås med hjälp av space syntaxverktyg och Gehls kvalitetskriterier.

Arbetets syfte är att undersöka och diskutera om fysisk utformning kan bidra till eller förebygga segregation, samt att jämföra olika principer för att minska rumslig uppdelning och ge ökade möjligheter till social interaktion. Fokus är hur stadens struktur och utformning bidrar till, eller försvårar, att människor befinner sig på samma offentliga platser samtidigt, vilket skapar möjlighet att se och blir sedd av andra människor. Att se och Bli sedd av andra människor är något som flera forskare lyfter som viktigt för att bli ömsesidigt medvetna om varandras existens, och minska uppdelning i ?vi? och ?dem?. I arbetet undersöks Nedre Norrby i Borås med hjälp av space syntaxverktyg och Gehls kvalitetskriterier. Det visar på vilka sätt platsen kan ses som en barriär, och undersöker hur fysiska förändringar skulle kunna förändra det.

När en person får en kronisk sjukdom påverkas de närstående, som också har behov av stöd för att hantera den nya situationen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur närstående till personer med allvarlig kronisk sjukdom upplevde att få stöd. Studien är baserad på 16 vetenskapliga studier som är analyserade med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade slutligen i fem kategorier: att någon finns till hands när det behövs, att Bli sedd och bekräftad, att växa i rollen som vårdare, att känna gemenskap med andra och att få veta för att kunna förstå. Det fanns ett stort behov av stöd både professionellt och stöd från familj och vänner hos närstående för att orka fortsätta vårda samt att kunna hantera sin situation.

Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en progressiv neurologisk sjukdom som påverkar en persons hela liv. Den progressiva sjukdomen har dödlig utgång men trots det kan personer som lever med sjukdomen uppleva välbefinnande. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av välbefinnande hos personer som lever med ALS. I studien ingick 12 kvalitativa artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier; Att leva varje dag till fullo; Att välja en positiv syn på livet; Att känna sig behövd och vara ett stöd; Att vara sig själv.

Syftet med denna studie var att utforska förskolans pedagogiska miljö utifrån barnens perspektiv gällande barns inflytande och delaktighet i förskolan. Studien utgår från ett postmodernt perspektiv på barnet och barndomen. För att nå barns känslor och tankar kring ett eget inflytande och deltagande i förskolan utfördes 8 intervjuer, utförda på två förskolor där sammanlagt 16 barn deltog. Barnen som ingick i studien var mellan 4-5 år gamla. Intervjuerna som utgjorde studiens empiri videodokumenterades och videofilmerna användes senare i studiens analys.

Bakgrund:Studien handlar om barns relationsskapande i skolmiljö. Hur man som barn gör för att knytanya kontakter, bibehåller, och livnär dem. Att man trots olikheter och svårigheter gör allt för att inte förlora sin kompis, samt att den sanna definitionen av vänskap diskuteras, reflekteras, och blir sedd ur ett barns perspektiv.Syftet :Syftet med studien är att undersöka hur barn samspelar ihop med jämnåriga, hur de går tillväga för att behålla sina befintliga relationer, samt hur de skapar nya relationer.Metod:Då samma företeelse sedd ur olika perspektiv skulle kunna utgöra ett mer tillförlitligtresultat och på sätt förstärka dess validitet, så valde vi en kvalitativ metod för att på så sätt nyttja både intervju och observation.Resultat:Det informationsflöde som utvanns ifrån studien påvisade ett minst sagt slående resultat.För trots ett tämligen olikt tänk mellan killar och tjejer, så strävade de ändå efter samma mål. Dilemmat i klassen var sålunda inte vad de ville uppnå, utan snarare hur de skulle kunna uppnå det. Barnen berättade öppenhjärtigt att de ville vara sams och bemötas med respekt ifrån så väl vuxna som barn, men att det ibland kunde inträffa missförstånd och dylika komplikationer..

 Övervikt och fetma är ett ökande problem i samhället och i världen. Diskrimminering och negativa attityder mot överviktiga människor är vanligt. Upprätthållande av patienternas värdighet är fundamentalt för god omvårdnad. Syftet med denna studie har varit att belysa och sammanställa forskning som beskriver överviktiga människors erfarenheter av värdighet vid behandling och vård inom Hälso- och Sjukvården. Elektroniska sökningar har gjorts i två databaser tillsammans med manuell sökning för att finna referenser.